Svenska

<p>Karnov bokverk 2021/22 &auml;r ett stort juridiskt uppslagsverk i vilket lagar och andra f&ouml;rfattningar kommenteras. Verket g&ouml;r det m&ouml;jligt att snabbt finna l&ouml;sningen p&aring; juridiska fr&aring;gor och problem. Kravet p&aring; effektivitet i arbetet hos domstolar och myndigheter, p&aring; advokatbyr&aring;er, inom n&auml;ringslivet och i organisationsv&auml;sendet har st&auml;ndigt &ouml;kat under de senaste decennierna. Karnov &auml;r avsett att t&auml;cka behovet av ett hj&auml;lpmedel som ger svar p&aring; vanliga tolknings- och till&auml;mpningsfr&aring;gor. &Auml;r problemet av mera komplicerat slag ger Karnov upplysning om f&ouml;rarbeten, r&auml;ttsfall, lagkommentarer eller vetenskapliga verk som b&ouml;r konsulteras f&ouml;r vidare studier.</p><p>I &aring;rets upplaga av bokverket finns 747 f&ouml;rfattningar uppdaterade i sin lydelse per den 1 juli 2021. Nya f&ouml;rfattningar som finns kommenterade i denna utg&aring;va &auml;r bland andra museilag (2017:563), lag (2018:597) om kommunal bokf&ouml;ring och redovisning, lag (2018:1197) om F&ouml;renta nationernas konvention om barnets r&auml;ttigheter (Barnkonventionen), lag (2021:34) om tilltr&auml;desf&ouml;rbud till butik, lag (2021:401) om Allm&auml;nna arvsfonden och fastighetsm&auml;klarlag (2021:516).</p><p>Karnov bokverk 2021/22 best&aring;r av tre band och ett register.</p>

<p>Sveriges Rikes Lag gillad och antagen p&aring; Riksdagen &aring;r 1734, stadf&auml;st av Konungen den 23 januari 1736. Med till&auml;gg av f&ouml;rfattningar som publicerats i Svensk F&ouml;rfattningssamling fram till b&ouml;rjan av januari 2024.</p><p>En systematiskt bearbetad sammanst&auml;llning av svensk lagstiftning med g&auml;llande lagar, f&ouml;rordningar, EU-f&ouml;rordningar och andra f&ouml;rfattningar. H&auml;nvisningar g&ouml;rs till f&ouml;rarbeten, f&ouml;rfattningar och avg&ouml;randen fr&aring;n EU-domstolen, Europadomstolen, H&ouml;gsta domstolen, H&ouml;gsta f&ouml;rvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsr&auml;tten), Arbetsdomstolen samt Migrations&ouml;verdomstolen. F&ouml;rfattningsregistret och det utf&ouml;rliga sakregistret underl&auml;ttar s&ouml;kandet i lagboken.</p><p>Lagboksappen 2024 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du &auml;r van vid med den tryckta lagboken s&aring; kan du bl&auml;ddra, s&auml;tta bokm&auml;rken och g&ouml;ra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagboksk&auml;nsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara f&ouml;r dig som k&ouml;pt &aring;rets lagbok. Tillg&auml;nglig fr&aring;n januari 2024 till och med januari 2025.</p>

<p>Handboken redog&ouml;r f&ouml;r tolkningen och till&auml;mpningen av konkurrensr&auml;tten i Sverige, vilken innefattar unionsr&auml;tten, konkurrenslagen, och konkurrensskadelagen. Boken inneh&aring;ller omfattande h&auml;nvisningar till lagstiftning, f&ouml;rarbeten, praxis och doktrin.</p><p>Den sj&auml;tte upplagan har uppdaterats med h&auml;nsyn till ny lagstiftning, praxis, doktrin och praktiska erfarenheter. Flera avsnitt och kapitel har omarbetats v&auml;sentligt. Det g&auml;ller bl.a. kapitlen om begreppet f&ouml;retag och om avtal och f&ouml;rfaranden p&aring; arbetsmarknaden, samt avsnitten om sanktioner och f&ouml;rfarandet hos Konkurrensverket och i domstolarna. Ett helt nytt och relativt omfattande avsnitt om skadest&aring;nd har tillkommit, som &auml;ven behandlar fr&aring;gor om internationell domsr&auml;tt och lagval vid talan om skadest&aring;nd p&aring; konkurrensr&auml;ttslig grund.</p><p>Handboken &auml;r ett viktigt redskap f&ouml;r alla som arbetar med konkurrensr&auml;ttsliga fr&aring;gor. Fokus ligger p&aring; den praktiska till&auml;mpningen av konkurrensreglerna. Den kan &auml;ven anv&auml;ndas som ett konkurrensr&auml;ttsligt uppslagsverk och som k&auml;lla f&ouml;r f&ouml;rdjupning och diskussion. Handboken, som ocks&aring; finns tillg&auml;nglig i en digital version, speglar r&auml;ttsl&auml;get per den 1 november 2021.</p>

<p>Marknadskriget är självklar läsning för alla som är intresserade av reklam och marknadsföring. Genom tio verkliga rättsfall får vi en unik inblick i hur marknadsrätten fungerar i praktiken. Det handlar om dramatiska strider och viktiga avgöranden, om Rustas tvist med den amerikanska ficklampsjätten Mag Instrument, om Svensk Mjölks tvist med Oatly och om vad en bloggande influencer egentligen måste informera om. Flera av rättsfallen har blivit vägledande inom Sverige och ibland även inom EU.</p><p>Med hjälp av särskild grafik analyseras hotbreven och stämningsansökningarna, domarna och överklagandena. Vad står det här egentligen? Vad är det juristerna ser, men som inte alltid är uppenbart? Var finns styrkorna - och svagheterna?</p><p>Boken är skriven av Camilla Grebe, prisbelönt deckarförfattare och civilekonom, och Anders Torelm, mångårigt verksam inom näringslivet med särskilt marknadsföring.</p>

Jeremy Bentham (17481832) var en av de mest inflytelserika politiska filosoferna i Europa under 1800-talet och tillhör liberalismens klassiker. Under flera decennier arbetade han med att konstruera ett idealt fängelse, som han kallade panopticon, ett projekt som på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Bentham hade nämligen långtgående förhoppningar på det allseende ögat och menade att principerna också borde användas i exempelvis sjukhus, verkstäder och skolor. Det som kan synas vara en byggnadskonstruktion bland andra utgör i själva verket en utopi om den formbara människan och det genomskinliga samhället. Nu utkommer denna fascinerande skrift för första gången på svenska.

Trots de generösa svenska föräldraledighetsreglerna och trots ett relativt starkt politiskt stöd för ett jämställt föräldraskap slutar det ändå ofta med att småbarnsmamman stannar @home. Tänkbara orsaker till detta diskuterar juristen Jenny Julén Votinius i sin avhandling Föräldrar i arbete en könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning. Det är en spännande sondering av orättvis lönesättning, förfelade pappasatsningar och stelbenta moderskapsnormer.

Domstolen är en offentlig institution, men det största delen av det som görs, är okänt för många. Efter nitton år som nämndeman och långt över tusen rättegångar av de mest skilda slag, från mord till snatteri, har Pia Gadd skrivit en bok som beskriver denna okända värld och sina upplevelser. Det är en bok med ett inifrånperspektiv och med journalistiskt öga för detaljer. I boken beskrivs mest det som sker i rättssalarna. Men ibland går författaren utanför och agerar som varje journalist gör: läser på, ringer upp, ställer frågor och intervjuar. Fram träder en bild av domstolar som en institution som upprätthåller och förstärker sociala skillnader. Och tillåter polisens och vakternas kritiserade kultur att leva vidare. Efter många års iakttagelser såg hon, i egenskap av nämndeman, mönster och sammanhang hon inte var riktigt medveten om när de inträffade. Och det var det hon ville beskriva.